KO4: Kiasma och Robert Mapplethorpe

Förra veckans lördag åkte jag in till Helsingfors för att för första gången gå till Kiasma. Mitt huvudsyfte med detta var att se Robert Mapplethorpes fotografiutställning, men självklart gick jag igenom alla utställningarna på Kiasma då jag hade möjligheten. Jag tog tyvärr bara några få egna bilder från utställningarna. 

"I see things like they've never been seen before. Art is an accurate statement of the time in which it is made."

Självporträtt, 1980

Jag intresserade mig av utställningen då jag såg en reklam på den i centrum. En min kompis hade redan varit på utställningen, så hon berättade lite mer om den vilket fick mitt intresse att vakna. Trots att Mapplethorpe är en av våra tiders mest ompratade fotograf, hade jag från förut högst hört talas om honom vid namn. Hans guldtid var från 60-80 talet, då hans konstverk blev allt mer kontroversiella. Han började att fotografera med en polaroidkamera och på Kiasma fanns en avdelning med dessa polaroidbilder. De flesta av bilderna var erotiska eller hade ett budskap angående det manliga könsorganet, men också en hel del sadomasokistiska BDSM bilder fanns. Dessa polaroidbilder var sällsynta och fotade på 70-talet.

“I’m looking for the unexpected. I’m looking for things I’ve never seen before”

Polaroids, bokpärm till bildsamling

Utställningen på Kiasma var på tredje våningen och då man kom in kunde man börja med att läsa en tidslinje om den amerikanske fotografens liv. Jag har varit sjuk hela veckan och har därför inte haft möjlighet att skriva detta inlägg tidigare- alltså kommer jag inte ihåg i vilken ordning utställningarna var. En del av utställningen bestod av porträtt, vilken måste ha varit min personliga favoritutställning. Mapplethorpe var en mästare på att få fram just de rätta dragen hos människan i ett porträtt, just exakt det han ville. Enligt mig lyckades han få ljuset att falla perfekt för att betona ansiktets vackra drag. 

 “To make pictures big is to make them more powerful.”

 

Yoko Ono, 1988

Mapplethorpe inskaffade en ny kamera för att fotografera människor med. Ännu då fotograferade han mest sina vänner och nära, men senare började han koncentrera sig på själva människokroppens skönhet och form. Han fotograferade också flera kända personer som t.ex. Patti Smith, Richard Gere, Andy Warhol och den finska Tom of Finland (eg. Touko Laaksonen), vars jobb Mapplethorpe själv sade att han beundrat. Flera av dessa porträtt var upphängda på utställningen. 

 “I am obsessed with beauty. I want everything to be perfect, and of course it isn’t. And that’s a tough place to be because you’re never satisfied.”

Ken Moody and Robert Sherman, 1984

Jag lade märke till att Mapplethorpe fotograferade väldigt många mörkhyade män, vilket på tanke på tiden han levde under kan tolkas som väldigt kontroversiellt med tanke på rasdelningen. En del av utställningen bestod till största delen av bilder på en mörkhyad man sittande på en stol från olika vinklar, eller bilder på samma man på stranden. Jag tycker att bilden ovan symboliserar rasdelningen ganska bra, men att det också ger en stark bild av samhörighet. Bilden kan antingen symbolisera det att kärlek inte har några gränser- varken mellan kön eller ras -eller sedan en stark dominans över en annan människa. Tolkningen finns ju i åskådarens ögon. 

 “Beauty and the devil are the same thing.”

Two men dancing, 1984

 Då man gått omkring på utställningen en tid kom man snart fram till en utställning som varnade för groteskt material som eventuellt inte passar för alla åskådare. Jag gick in på det området och den utställningen bestod av flera sadomasokistiska bilder och bilder på manliga könsorgan. Men också bilden ovan fanns inom samma utställning. Jag stod länge framför det fotografiet och funderade på varför han bestämt sig för att ta en just sådanhär bild. Det tog mig inte länge för att komma till en egen tolkning. Med tanke på när denna bilden är tagen och på Mapplethorpes uppväxttid, tycker jag att bilden symboliserar det manliga könets dominans över de båda könen. Men vad jag tror att Mapplethorpe försöker få fram, är att det inte alls behöver vara så. Det ena könet måste helt enkelt inte dominera över det andra, utan de kan båda ändå dansa på rosorna tillsammans. Mapplethorpe tog väldigt starkt fram det manliga könet (och könsorganet) i sina bilder. 

 “With photography, you zero in; you put a lot of energy into short moments, and then you go on to the next thing.”

Poppy, 1988

 Mapplethorpe är välkänd för sina svartvita fotografier, men trots detta finns det några han har fotat i färg- en hel utställning av blommor till exempel. Denna utställningen fanns också på Kiasma och jag måste säga att blommorna han fotograferat var väldigt vackra. Han lyckades bra med att framhäva deras färger på ett naturligt sätt. Mapplethorpe hade också fotograferat en hel del statyer samt hade han en stor samling av bilder på en kvinna vid namnet Lisa Lyon, en bodybuilder och fotomodell som han gärna jobbade med. Han har också en stor samling bilder på Patti Smith.

“I don’t know why my pictures come out looking so good. I just don’t get it.”

Lady Lisa Lyon, 1980

Bilden ovan hör absolut till en av mina personliga favoriter på utställningen. Bilden är ett portträtt av Lisa Lyon och visar väldigt starka känslor. Det första jag lade märke till var den svarta slöjan som täcker ansiktet, vilket tydligt tyder på sorg på t.ex. en begravning där detta skulle vara en vanlig klädnad. Kvinnan är ofta avbildad som skör och starkt emotionell, men denna bild visar rena motsatsen. Henns ansikte är täckt så man inte kan se henne så bra, men kroppsspråket berättar allt. Hon har ingen täckande klänning, så man ser hennes muskulösa armar väldigt bra. Detta syftar på en motsats till det typiska feminima- hon är maskulin eftersom hon kan visa fysisk styrka. Hon greppar hårt om sin högra hand, vilket jag tolkar som att hon egentligen är i stor smärta och kanske har förlorat någon hon älskat, men hon måste ändå visa sig vara stark på utsidan. Hon har också ett väldigt typiskt pokerface som inte avslöjar vad hon tänker på. Denna bild är enligt mig otroligt kraftig.

“I don’t think any collector knows his true motivation.”

Pictures/Self portrait, 1977

Pictures/Self Portrait, 1977

Som en helhet fann jag Kiasmas utställning på Mapplethorpe väldigt givande och intressant. Jag har aldrig varit på en utställning med bilder som väckt så många debatter. De två bilderna ovan är hans egna självporträtt. Jag valde att avsluta inlägget med dessa två, eftersom jag anser att de symboliserar Mapplethorpe som person fullständigt. Det jag lärt mig om honom är att han inte ser några gränser angående sexualitet- det är något oförklarligt man inte skall vara rädd för. 

 “One must ease the public into it – that’s an art in itself.”

Tidsanvändning: 

Resor: 2h 
Besökstiden på utställningen: 2h 
Planeringen av blogginlägget, skrivandet och ihopsättandet: 4h 
Forskning: 1h 
Andra finslipningar på bloggen i förhand, samt datorproblem angående inlägget: 1h 
KO4 sammanlagt: 18h


Källförteckning: 
http://www.kiasma.fi/nayttelyt-ja-ohjelmisto/robert-mapplethorpe/ 
http://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Mapplethorpe#/media/File:Robert_Mapplethorpe,_Self-portrait,_1980.jpg
http://www.mapplethorpe.org/
http://www.silive.com/entertainment/arts/index.ssf/2008/06/the_arts_polaroids_mapplethorp.html
http://sjmusart.org/exhibition/robert-mapplethorpe-portraits
http://fi.wikipedia.org/wiki/Robert_Mapplethorpe 
http://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Mapplethorpe 
http://inspirationhut.net/inspiration/world-famous-robert-mapplethorpe-portrait-photographer-genius/  
https://reviews-and-ramblings.dreamwidth.org/2811633.html 
http://www.johnpaulcaponigro.com/blog/12366/22-quotes-by-photographer-robert-mapplethorpe/ 
http://www.brainyquote.com/quotes/authors/r/robert_mapplethorpe.html 
http://blogs.guggenheim.org/findings/robert-mapplethorpes-photographs-lisa-lyon/ 
https://www.pinterest.com/susiethebear/kulttuuririennot-2015/ 
https://www.pinterest.com/pipmckenzie/self-portraits/