KO4: Kiasma och de övriga utställningarna

Förutom Robert Mapplethorpes och Ismo Kajanders utställningar på Kiasma, fanns där också två andra utställningar samtidigt, Face to Face och Elements. 

Face to Face är en utställning som består av Kiasmas samlingar. Utställningens mening är att visa olika ansikten och personligheter i samtidskonst, som gör det lite annorlunda än klassiska porträtt. Den här utställningen tyckte jag att var mångsidig, där fanns många fina porträtt och installationer. I ett litet rum visades en film om en intervju med Michael Jackson, i ett annat rum snurrade det en film med många olika videoklipp på hur gamla personer reagerar då de hör musik. Den installationen tyckte jag om, eftersom den bra visade hur olika personer reagerar på samma sak- på grund av olika personligheter. Vissa sjöng med, andra dansade, några grät och få satt stilla och lyssnade. 

En annan installation som jag tyckte att var intressant, var ett rum delat i två av en glasskiva. På båda sidorna av glasskivan fanns en pall som man skulle sätta sig på. Emellan glasskivan fanns något som åkte fram och tillbaka. Jag satte mig på ena pallen och min kompis satte sig på den andra, och då föremålet i mitten rörde på sig, blandade sig våra spegelbilder ihop. Jag tyckte att det var väldigt intressant och unikt, då jag aldrig har upplevt något sånt förr. 

Scarlet, 2004 av Stiina Saaristo (1976), eget foto

Såklart gillade jag inte alla konstverk på utställningen, och ett av dem är konstverket ovan som ger mig känslor av obehag. Konstverket är ett självporträtt (olja på duk) av Stiina Saaristo, som hon har målat i små etapper med hjälp av en spegel. På grund av det ser bilden karikatyraktig ut och proportionerna är fel. I Kiasma stod det att Saaristo fått idéen till målningen och inspiration från en klänning och en hatt som hon hade inskaffat tidigare. Konsten för henne är att analysera sina egna känslor och minnen och i denna målning kommer hennes känslor av skam fram, då hon med hjälp av en "humoristisk" bild har uttryckt sig. 

Jag lade märke till att det enbart finns manliga dockor på målningen, samt blommor, en enhörning, en häst och ett slått. Hennes fötter har stora blodådror och hennes deltamuskler är onaturliga, som om hon hade tagit steroider. Hon har lackade naglar och målade läppar, en öppen mun och ögonen i kors. Bakom hennes vänstra axel i högra hörnet finns ett slott, och framför slottet står en häst som trampar på den ända kvinnliga dockan på målningen. I blomman sitter något gult som liknar en ängel. Bildens färger är väldigt granna. Jag tolkar bilden så, att hon har många misslyckade parförhållanden bakom sig och nu står i en punkt då hon inte längre vet vad hon skall göra.

Protective, Mari Slaattelid (2000)

Den sista utställningen jag besökte hette Elements och den var alldeles utmärkt. Elements handlar om som namnet säger, våra element. Utställningen behandlar naturen, elementen och vädret, samt våra tolkningar och uppfattningar om dem. Den här utställningen tyckte jag också mycket om. Då man kom in på våningen, såg man fyra pelare med en tank på toppen. Tanken var fylld med någon vätska som höll molnen runt bergen som fanns inne i dem. 

Stolen sunsests, Mariele Neudecker (1996)

I ett rum på utställningen fanns dynor och fatboys man kunde ligga på medan det spelades en film som hade filmats under ett åskväder i Arizona (?). Jag som brukar vara lite rätt för åska, tyckte att det var jätte lugnande att ligga och titta och lyssna på åskvädret och alla andra ljud som kom från platsen. En annan installation som fanns på utställningen var i ett rum där det fanns några lampor, en stor och svävande sten och ett golv som rörde sig åt sidorna då man gick. Stenen höll sig dock på sin plats fastän hela golvet rörde på sig. 

På en av väggarna på utställningen fanns ett konstverk som sprutade eld om man aktiverade det. Jag kommer inte ihåg vad verket eller konstnären hette, men det var någon som hade "fångat vinden", så att säga. Hon hade fäst penslar med målfärg på trädgrenar och så höll hon upp ett papper. Då vinden rörde grenarna, målades det på pappret. Målningarna var självklart utan motiv, men det var intressant att se hur vinden kan röra sig på olika ställen. 


Tidsanvändning: 

Besökstiden på utställningarna: 2h 
Planeringen av blogginlägget, skrivandet och ihopsättandet: 2h 
Forskning: 1h 
KO4 sammanlagt: 28h 



Källförteckning: 
http://www.kiasma.fi/nayttelyt-ja-ohjelmisto/muotokuva-nykytaiteessa/ 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mari_Slaattelid 
http://www.gallerik.com/artister.asp?m=9606&s=10473&g=10510 
http://www.kiasma.fi/nayttelyt-ja-ohjelmisto/elementit/ 
https://www.pinterest.com/shaunacallananl/mariele-neudecker/