torsdag 23 april 2015

KO4: Bildanalys

Eftersom jag inte har bestämt mig för vilken konstnär / konstriktning jag tänker välja för denna kurs, tänker jag lite experimentera före jag väljer! Idag har jag ägnat hela kvällen åt att skriva ett essäprov i modersmål om ett konstverk och på lördagen skall jag åka till Kiasma för att kolla på Robert Mapplethorpes utställning. 
Jag tänker sätta in mitt essäprov här, eftersom jag bra kan utnyttja det till denhär kursen. Vi fick välja mellan flera olika uppgifter, men jag valde att göra en bildanalys då jag aldrig förr gjort en påriktigt. Jag ansåg att detta var en perfekt chans, då jag kan använda den för denhär kursen också! Låt alltså detta vara en start för kurs 4 i bildkonst. 


"Himlen av eld


Den berömda oljemålningen Skriet (18939 av den norska konstnären Edvard Munch hör till en av världens mest uppskattade målningar. Munch har målat en person som står på en bro eller en gånggata och håller sig för ansiktet samt ser ut att skrika, en himmel i starka färger och vatten under horisonten. Men hur brukar denna målning egentligen tolkas och varför förmedlar den så starka känslor?
I mitten av Edvard Munchs målning står en person som håller sig för huvudet som om han täckte sina öron eller kinder. Personens ögon är stora och munnen är öppen så det ser ut som om han skulle skrika. Bakom honom finns en gånggata eller en bro och längs med den går två figurer. I bakgrunden finns en vacker himmel av eld som skiftar i starka färger av rött och orange, samt två små båtar i en stor sjö.
Personen ser hysterisk ut, som om han vore alldeles skräckslagen eller lida av intensiv ångest. Hans nedre kropp lutar sig lite åt ena hållet och det ser ut som om han skulle hålla på att falla eller försöka luta mot staketet vid gånggatan. Personligen tycker jag att det ser ut som om han lider av en plötslig panikattack som fyller hela hans kropp. Paniken tar ett fullständigt grepp om honom, han fumlar och tänker falla, han täcker öronen för att få det innersta skriket att upphöra. Ett annat sätt att tolka bilden är att det är han själv som skriker- kanske för att försöka lätta på sin ångest som trycker på i bröstet.
Edvard Munch har använt sig av starka färger och typiska expressionistiska drag synns på konstverket. Jag tycker att målningen fyller de expressionistiska kraven, eftersom Munch medvetet har använt sig av starka, intensiva färger som t.ex. röd och orange, han har förvrängt formerna med hjälp av virvlande och stora penseldrag likt Vincent van Gogh. Expressionismen från 1800-1900-talet handlar också om att konstnären uttrycker sina egna känslor, vilket passar in perfekt på Skriet.
Munch har använt olika färger väldigt effektivt, för att understryka känslorna som kommer fram i verket. Den röda samt orangea färgen som han använt för att färga himlen symboliserar paniken och hysterin som fyller hela kroppen likt en löpeld eller ett stort blödande sår inuti kroppen. Trots detta har Munch också målat lite gult på himlen, vilket jag tror att symboliserar hopp om att attacken skall sluta. Även om panikattacker känns som det värsta som finns, så kommer även de att gå över någon gång då stormen inombords lagt sig. 


Det mörka vattnet har Munch målat met utdragna penseldrag. Detta tolkar jag som om han vill visa något mellanstadium mellan att vara lugn och hysterisk, då de olika nyanserna av blått är blandade med orange och gult. Paniken speglas i det lugna psyket vilket leder till fullständig ångest, eller tvärtom. Harmonin i målningen bildas av dessa tre: personen som känner en panikattack bryta ut, den lugna sjön som störs av paniken och himlen som flammar av paniklågor och gnistor av ångest. Målningen fungerar också tvärtom- himlen, paniken, som brutit ut i kroppen men lugnas ned av sjön och personen som ännu kämpar med den sista hysterin.
Något annat man kanske fäster uppmärksamheten vid är detaljerna i bakgrunden. De två figurerna i bakgrunden kan vara ett par som är ute på promenad. Detta tyder på att panikattacker kan höra till vardagen som rullar på oberoende av attacken. Folk går förbi utan att märka det känslohav alla har inom sig, båtarna ligger i hamnen och vardagslivet runtomkring fortsätter som vanligt. I bakgrunden vid horisonten kan man också se något som liknar en stor byggnad, kanske en kyrka eller ett museum.
Den kända målningen har alltså ett budskap som kan kännas svårt för många- panik. Verket visar uttryckligen hysterin i personens ansikte, men balansen finns i sjöns lugnande färger- fastän hela himlen brinner." 



Tidsanvändning:

Planeringsmöte för kursen: 3h 
Planering av essäprovet: 30min 
Skrivandet samt finslipning: 3,5h 
Planeringen av blogginlägget, skrivandet och ihopsättandet: 1h 
Sammanlagt: 8h 


Källförteckning: 
http://fi.wikipedia.org/wiki/Huuto#/media/File:The_Scream.jpg 

måndag 20 april 2015

KO5: Det moderna judiska museumet och fängelset

Jag var en av de elever som följde med på en resa till Polen, för att besöka koncentrationsläger och andra museum. Jag ändrar lite på kursinnehållet i kurs 5, vars tema är samtidskonst- jag tänker koppla ihop mina historiska upplevelser från Polenresan till samtidskonst i form av mina fotografier jag tog från resan samt koppla ihop de moderna installationerna och minnesmonumenten.
Under sista dagen i Polen började vi dagen med att åka till ett gammalt fängelse, Pawiak, i Warszawa. Fängelset kom i användning på 1800- talet, då det användes för fångar som skulle skickas till Sibirien. Under andra världskriget blev det en del av koncentrationslägret Warszawa och sammanlagt fanns det över 300 000 fångar där längs årens lopp, men det sprängdes i stora delar i slutet av kriget av nazisterna. Vi hade en svenskspråkig guide som guidade oss runt i Warszawa hela förmiddagen och han tog oss till fängelset på morgonen. Tyvärr var det lite svårt att höra allt han berättade, delvis på grund av den dåliga mikrofonen och stora gruppen och delvis på grund av accenten han hade. Detta gjorde det lite svårt att följa med berättelserna från fängelset. Jag har inga bilder från insidan av museumet. 

Trädet som stod på gården till fängelset var det ända som överlävde bombningarna. Trädet sågades ner för flera år sedan och det gjordes en bronsform av det, för att hedra fångarnas och offrens minne. Bronsformen sattes tillbaka på trädets ursprungliga plats, där det står ännu idag. 
Inne i fängelset fanns gamla celler man kunde besöka, material och egendom som tillhört fångarna, teckningar, föremål och kläder samt flera dokument man kunde läsa. Tyvärr hade vi ont om tid och hann inte stanna kvar så länge.
"Night transport" (orig. Nocny Transport) av Jadwiga Tereszczenko 
Fastän fängelset först var avsett för enbart män, fanns det antagligen också ett område för kvinnor under andra världskriget. Detta är en teckning av en av fångarna i fängelset, som enligt mig bra beskriver rädslan och desperationen hos fångarna och offren, då de visste att det inte skulle sluta bra för dem.

Efter att vi gått omkring i Warszawa en stund kom vi till det historiska museumet för polska judar, Polin. Fastän museumet är nytt och öppnade sina dörrar för första gången i April 2013, är det taktiskt placerat- museumet står nämnligen på en central plats, mitt i det gamla ghettot. På bilden ovan kan man se monumentet till minnet av de som omkom i Warszawas ghettouppror 1943. Minnesmonumentet står mittemot museumet, som jag trodde jag tog bild på, som är designat av finska Lahdelma & Mahlamäki. Museumet är designat så att det skall vara så ljust som möjligt inomhus. Byggnadens fasad är full med glasfönster som var och en är ingraverade med bokstäverna för ordet Polin på latinska och hebreiska. Mot vänstra sidan av fasaden på museumet kan man se en stor öppning, huvudingången, som symboliserar ett hål i judarnas historia. 
Bilden är inte tagen av mig, länk finns i källförteckningen
Museumet bestod av flera utställningar, men vi hann tyvärr inte besöka alla och kolla igenom den ordentligt- det skulle ha tagit hela dagen. Museumet var enormt stort och utställningen bestod av en lång tidslinje angående judarnas historia. Det fanns mest historier på väggarna, texter man kunde läsa och få föremål. Vi hade ont om tid så vi måste till sist nästan springa igenom utställningen, vilket jag tyckte att var synd. Själva byggnaden i sig kan räknas som ett konstverk också från insidan. Om det fanns något jag verkligen förstod efter denna utställning så var det att judarna verkligen har behandlats illa genom hela historien


Tidsanvändning:

Besök på museumen: 3h 
Resor mellan dem: 30min 
Planeringen av blogginlägget, skrivandet och ihopsättandet: 2h 
Editering av bilder: 30min
Forskning: 30min 
Sammanlagt: 6,5h 
KO5 sammanlagt: 17h  


Källförteckning: 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Warszawa 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pawiak
http://iwannagothere.com/things-to-do-in-warsaw/pawiak/2741
https://groups.yahoo.com/neo/groups/300polishsquadron/conversations/messages/4661
http://www.polin.pl/en/about-museum
http://en.wikipedia.org/wiki/POLIN_Museum_of_the_History_of_Polish_Jews
http://sv.wikipedia.org/wiki/Upproret_i_Warszawas_getto
http://en.wikipedia.org/wiki/POLIN_Museum_of_the_History_of_Polish_Jews#/media/File:Museum_of_the_History_of_Polish_Jews_in_Warsaw_011.JPG
Guidade rundturen samt historiakunskap